Det har varit en segdragen strid, men nu har det äntligen blivit verklighet: personer födda 1957 får kompensation för det pensionsår de gick miste om. I ett ovanligt tydligt erkännande från staten betalades nu olika ersättningsbelopp ut – beroende på din inkomst – till alla drabbade.
Så hamnade 57:orna i kläm
När pensionssystemet justerades inför 2023 höjdes åldern för det förhöjda grundavdraget. Det innebär lägre skatt för pensionärer från det år man fyller 66, i stället för 65 som tidigare. De som är födda 1957 blev därmed den första årskullen som tvingades vänta ett extra år – och därmed betala mer skatt än både 56:or och 58:or under sitt första pensionsår.
För den som planerat att gå i pension vid 65 kunde detta innebära tusentals kronor i utebliven skattesänkning.
Rättelse i efterhand – kompensationen sattes in 2024
Efter politiska påtryckningar beslutade regeringen och riksdagen under 2024 att 57:orna skulle kompenseras. Beloppen varierade beroende på din fastställda förvärvsinkomst under året du gick i pension.
Enligt preliminära beräkningar i lagrådsremissen såg kompensationen ut så här:
- 100 000 kronor i årsinkomst: 11 993 kronor i kompensation
- 200 000 kronor: 20 536 kronor
- 300 000 kronor: 27 984 kronor
- 400 000 kronor: 34 819 kronor
- 500 000 kronor: 36 205 kronor
- 600 000 kronor: 36 205 kronor
- 750 000 kronor: 35 030 kronor
- 1 000 000 kronor: 27 534 kronor
Dessa belopp är beräknade utifrån en genomsnittlig kommunalskatt på 32,24 procent.
När och hur betalades pengarna ut?
Kompensationen sattes in automatiskt under 2024. Det krävdes ingen ansökan, och utbetalningen sköttes av Skatteverket baserat på den taxerade inkomsten för det år pensionen togs ut.
Om du är född 1957 och har haft pension som beskattats under 2023, skulle du ha omfattats av ersättningen.
En rättvis modell?
Beloppen är tydligt inkomstbaserade, och det tycker många är rättvist. Ju högre inkomst, desto större skatteförlust – och därmed högre kompensation. Samtidigt finns en del kritik mot att de med högre inkomster får mest tillbaka, även om alla drabbats av samma systemfel.
Andra menar att detta är första gången staten på riktigt erkänner att förändringar i pensionssystemet kan slå hårt – och att det är rimligt att man ersätter exakt så mycket som gått förlorat i skatt.
Vad händer med 58:orna?
Frågan är nu vad som väntar nästa årskull. Även 1958:orna påverkas av nya regler och höjd riktålder, om än på ett lite annat sätt. Regeringen har ännu inte lämnat något besked om eventuell kompensation för dem – men trycket lär fortsätta öka.
Ett viktigt steg – men inte hela vägen?
57:orna har kämpat för upprättelse, och nu får de det – åtminstone ekonomiskt. Men systemet i sig är fortfarande i rörelse, och fler årskullar kan komma att drabbas i framtiden. Det här beslutet är en signal om att staten är beredd att korrigera orättvisor i efterhand. Frågan är bara: hur många gånger till ska det behövas?